Stress relaterad ohälsa

Visste du att stressrelaterad psykisk ohälsa är ett växande globalt problem och att depression är det 2:dra största hälsoproblemet i världen?

Under 2022 betalade försäkringskassan ut 39,5 miljarder i sjukpenning, varav 42% gick till stressrelaterad psykisk ohälsa och depressioner.

Det handlar inte enbart om pengar utan bakom dessa problem finner vi ett stort mänskligt lidande hos de drabbade och deras anhöriga. Många människor känner stress i sin vardag och det har blivit ett stort problem där inte bara individen drabbas utan hela samhället, stress har blivit ett hot mot samhällsekonomin och välfärden.

Stressrelaterad ohälsa är ett globalt problem, depression är det andra största hälsoproblemet i världen. Under begreppet stressrelaterad ohälsa kan vi hitta dagens stora folksjukdomar, depression, utmattningssyndrom och ångestsjukdomar.

Hur kan vi hantera stress?

Åsberg och Nygren 2012, konstaterar att det kan vara svårt att rehabilitera sig från stressrelaterade utmattningsproblem och därför är preventiva åtgärder viktiga. 

Varför blir vi stressade och vad händer i kroppen?

Stress är inte en sjukdom utan ett tillstånd som uppstår när kraven ökar och förmågan inte räcker för att hantera dessa, det har uppstått en obalans. (Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009) 

Vems fel är det att sjukskrivningarna ökar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa ? Är samhället för stressig ? Är arbetsbelastningen för stor eller har mänskligheten blivit klenare? Ja, frågorna är många och det finns förhållandevis lite forskning som förklarar fenomenet. 

. Stress är naturligt och även nödvändigt för oss när vi ställs inför stora utmaningar och påfrestningar. De psykologiska och fysiologiska reaktioner vi får när vi utsätts för stora påfrestningar är inte farliga utan nödvändiga för att vi ska klara av situationen vi befinner oss i. Kroppen är sedan evolutionen rustad för att klara av och överleva överbelastning, hot och fara, det är ändamålsenligt och helt naturligt.

Allt som hotar och förändrar kroppens inre miljö stressar kroppen. Det kan vara tidsbrist, hetta, kyla, skada, sjukdomar, svält, ensamhet, relationsproblem, arbetslöshet med mera. Kroppens svar på stress är lika oavsett vilken faktor det gäller. Kortvarig akut stress är sällan något problem för kroppen då det finns tid till återhämtning. I den akuta stressituationen förbereder sig kroppen på att fly eller fäkta, noradrenalin och adrenalin skickas ut i kroppen från det sympatiska nervsystemet och de gör att vi får ökad puls, andning, blodgenomströmning i muskler och ökad koncentrationsförmåga, vi blir mindre smärtkänsliga och energi som fett och socker kastas ut i blodet.

Vid långdragen stress där återhämtningen inte är tillräcklig är det viktigaste för kroppen att se till att det finns energi i blodet, fett och socker mobiliseras ut i kärlen, vilket åstadkoms av fram för allt kortisol som är ett nedbrytande stresshormon. Långvariga kortisolnivåer i kroppen resulterar i att vi bryter ner kroppen strukturer för att använda som bränsle. Höga kortisolnivåer i blodet ger ökat blodtryck och det sänker vårat immunsystem. På längden gör detta att vi får fysiska och psykiska skador i kroppen, hormonproducerande celler i bukspottkörteln sviktar, vi drabbas av typ- 2-diabetes, hypertoni, bukfetma och hjärt och kärl sjukdomar utvecklasDet är nödvändigt med återhämtning, att låta kroppen vila och ladda batterierna, för att komma tillbaka. När vi befinner oss i en situation med hög belastning och återhämtningen uteblir, då blir stressen för kroppen farlig, både fysiologiskt och kognitivt.